Förra tisdagen var jag nere hos doktorn, pencilin i 10 dagar var det ja, och i fredagskväll tog jag sista pillret. Helt underbart tänkte jag, nu festar vi. Och festade gjorde vi verkligen, hoho. Åkte hem tidigt gjorde vi också, för första gången sen lussevakan då tequilan tog över.

Jaa, sen skulle jag jobba igår var det tänkt. Solade hela dagen och gjorde i ordning mig på en timme innan jag tog raceraudin och åkte ner till båstad - för att få reda på att jag inte behövde jobba = pess. Fest blev det då med och fulla, det blev vi också. Lipade lite och stod på huvudet, yes! Åkte hem tidigt, typ vid 10 eftersom jag inte riktigt var fit for fight efter den smällen, och mina skrapsår längs hela vänstersidan där klänningen inte satt är otroligt.. tjusiga. Om jag får säga det själv då. Satt hemma med min bitch (<3), lillebror och lily innan vi åkte tillbaka för att hämta resterna av mitt sällskap. Kom hem runt 3 typ och med en helvetes smärta i min vänstra axel gick jag och la mig, för att somna vid 5, efter en painkiller. Vaknade vid halv 10, mamma släpade ner mig till vårdcentralen för att hon trodde att det var en spricka i axeln, vilket dom trodde där nere med. in till halmstad for vi och på röntgen satt vi i 4 timmar. Världens surkärring fick jag med.

- Du kan ju inte stå så.
- Det tror jag nog att jag kan, eftersom att jag har jääääävligt ont.
- Nej, det ser inte bra ut, sträck på dig.
- Eh, tror du jag bryr mig om det ser bra ut eller? Nej, jag tror inte det.

Så visade det iallafall sig att det inte var någon spricka, utan bara två muskelfästen som släppt helt och det innebär 10 dagar med painkillers och rehabilitering för att musklerna inte ska bli stela. Helt underbart, jag fick ett helt dygn utan tabletter ;)

Nu ska jag ta dagens sista painkiller och sen tänkte jag däcka eftersom att jag och min axel ska jobba i morgon.
♥

Btw, så hade den snygga läkaren i LA aldrig sett en 19-årig tjej med mina ryggmuskler förr. Han sa att det var posetivt. Whatever.


noot.