Hypokondri.

Jag hade ont i halsen och när jag kom hem efter att ha lämnat Sandra, som jag för övrigt haft en underbar dag med, på tåget började jag hosta. Jag kan typ inte ta djupa andetag, sucka eller gäspa utan att hosta. Med andra ord är jag också livrädd för att det ska vara svininfluensa. Fast än både mamma och sandra säger att det krävs liiiiiite mer symptom för att det egentligen ens ska finnas en chans. Men vafan, det måste ju börja någonstans?!

Haha, jag är mongo. Ett mongo som är livrädd.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0