... kleine androiiiiiid.

Okej, eftersom folk frågar så är jag tydligen inte tillräckligt tydlig här i bloggen (det är inte bara du paui). Men ja, jag trivs. Det gör jag faktiskt. Tiden här nere går dessutom jäkligt fort, idag är det 5 veckor sen jag kom hit. Jag hinner inte riktigt med. Jag skulle vilja påstå att tiden går fort när man har roligt och att jag har roligt är ett tecken på att jag trivs. Så bra att jag kan säga ärligt att jag faktiskt mår bra. Kanske inte just nu, eftersom jag sitter och lipar för att jag är homesick, men i allmänhet. Michael Jackson - You are not alone hjälper. Jag vet att alla väntar där hemma, på att jag ska komma hem, visa bilder och berätta om mina upplevelser här nere. Always remember that your mom believes in you.

En sak jag är rädd för, är att jag ska åka hem om 11 dagar. Jag är inte rädd för att åka hem, tvärtom, längesen jag var såhär excited. Men jag är rädd för att träffa alla, samtidigt som jag verkligen verkligen längtar. Jag är rädd för att det kommer hindra mig från att åka ner igen eftersom det var så jobbigt sist, även om jag bokat flygbiljett ner hit igen.

Men jag antar att det löser sig. Den dagen - den sorgen, som man brukar säga.
Nu ska jag dra mig till sängen, man blir trött av att gråta. Men nu vet ni hur det ligger till.
Och jag mår faktiskt bra. Tack för att ni bryr er ♥